Lufttemperaturens roll
Kroppen börjar sin termoregleringsprocess redan innan du går i vattnet. På vintern, när lufttemperaturen är nära noll eller under, är kroppen redan i ett lätt stressat tillstånd när du kliver av dig. Vasokonstriktionen i ytliga blodkärl är delvis redan igång, och centrala kroppstemperaturen är marginellt lägre än en varm sommardag.
Det betyder att övergången till kallt vatten på vintern innebär en dubbel stressfaktor – kall luft följt av kallt vatten. Forskning inom termofysiologi visar att kombinationen av kall luft och kallt vatten ger ett starkare noradrenalinsvar än enbart kallt vatten vid varm omgivningstemperatur.
Vattentemperaturen är nyckeln – inte årstiden
Här är det viktiga: det är vattentemperaturen som styr de fysiologiska effekterna, inte vilken månad det är. En sjö i juli som håller åtta grader ger i princip samma kroppsliga reaktion som samma sjö i februari vid åtta grader.
Skillnaden är att vattentemperaturen naturligt varierar med årstiden. Svenska insjöar kan hålla 18 till 20 grader i juli – vilket tekniskt sett inte ens kvalificerar som kallbad ur ett fysiologiskt perspektiv – och sjunka till under två grader i februari.
Adaptation och säsongsvariation
En intressant aspekt av regelbundet kallbad är att kroppen adapterar sig. Forskning från bland annat Lunds universitet och studier publicerade i Journal of Thermal Biology visar att regelbundna kallbadare utvecklar en effektivare termoregleringsförmåga. Kroppen lär sig att mobilisera värmeproduktion snabbare och återhämta sig mer effektivt efter kall exponering.
Det betyder att en erfaren kallbadare som badar året runt faktiskt kan uppleva sommarbaden som otillräckligt utmanande om vattentemperaturen stiger för mycket. Många väljer då att komplettera med artificiellt kylda bad eller kalldusch för att behålla stimulansen.
